Reflektion på lärloop 4

Jag har valt lite olika verktyg i mina försök att vara digital i det formativa arbetet. Mina åk 2-elever som läser Svenska 2 skulle göra en kort muntlig presentation. Fokus låg denna gång framför allt på framförandet och inte på innehållet. Jag filmade alla presentationerna och lade upp dem på Youtube. Tidigare har jag använt Youtubes annotering för att ge feed back till eleverna, men denna gång tänkte jag att vi skulle gå igenom filmerna tillsammans en och en inför nästa muntliga presentation. Detta för få en möjlighet att höra vad eleven själv säger om sin prestation. Nu har min planering rört till sig så vi har skjutit presentation nr 2 lite på framtiden. Därför har jag också väntat med genomgången av filmerna eftersom jag vill att de ska kunna ta responsen med sig direkt in i nästa uppgift.

Annars tycker jag det är superbra att filma alla muntliga uppgifter och gör det så gott som alltid. Ibland har jag som stöd för mig själv så att jag slipper sitta och anteckna medan eleverna pratar och för det mesta skriver jag in min feed back i filmen. Eleverna uppskattar det mycket! Framför allt får eleverna se och höra sig själv så som publiken ser och hör dem. De flesta brukar konstatera att de inte ser/låter så nervösa som de egentligen var.

Mina åk 1-elever har också gjort muntliga presentationer men i Engelska 5. Där ville jag att de skulle lämna in sina manus på Google Classroom cirka en vecka innan själva presentationerna skulle hållas. Med detta hade jag flera syften; dels att "tvinga" dem att skriva ner allt de tänkte säga för att de skulle upptäcka om de behövde slå upp ord och uttryck som de fattades i sin vokabulär och dels för att jag skulle kunna ge feed back så att "åtminstone" innehållet var på minst E-nivå.

Det fungerade rätt så bra. De fick en lektion på sig att gå igenom det jag hade skrivit och eventuellt ändra om det behövdes. Alla gjorde inte detta och det är ju lätt att se vem som omarbetat sitt manus efter mina kommentarer och vilka som inte gjorde det. Nu tror jag att flera av eleverna inte är vana att få "göra om" och jag vet att de flesta har inte arbetat i Google docs tidigare så det är väl också något som vi måste träna på. Både att omarbeta sina texter och på hur Google docs fungerar.

Även dessa muntliga anförande filmades, men jag har inte hunnit skriva in responsen med hjälp av annoteringsverktyget i Youtube. Men precis som med eleverna i Svenska 2, ska jag försöka göra det så att de får filmen innan de ska göra nästa muntliga uppgift på engelska. Det är så klart bra att responsen kommer i direkt efter avslutad uppgift men ibland tänker jag att det är bättre att de får den i anslutning till när de ska göra en liknande uppgift igen. Så klart hade det optimala varit att eleven både hade fått feed back direkt och sedan fått tid att ta fram och reflektera över den en gång till i samband med nästa liknande uppgift. Ibland räcker tiden helt enkelt inte till ...

Jag kan inte säga att jag har sett några nya förmågor eller kompetenser hos mina elever och jag tycker inte att jag har varit mer effektiv eller sparat någon tid på att använda digitala hjälpmedel. Detta med tid och effektivitet är jag däremot lite tudelad till. Det här med att kunna kommentera en elevtext, skicka tillbaka, låta eleven omarbeta och skicka in på nytt (och det kan man ju göra hur många gånger man vill) och kunna se ändringshistorik osv är ovärderligt när det gäller att kunna feedbacka i skrivprocessen. Tidigare lämnade eleverna in "färdiga" arbeten och feedbacken fick de ta med till nästa skrivuppgift - vilket så gott som aldrig skedde. Den främsta anledningen till att det inte har varit så effektivt och smidigt är framförallt tekniskt strul. Elevers arbeten har försvunnit, helt eller delvis, från Google och deras Google-konton/lösenord har krånglat. Nätet har svajat och de har blivit utkastade från Classroom. Osv. Sen tillkommer deras ovana att arbeta på det här sättet. Men, men, med tiden så ordnar väl även detta sig. För i grund och botten är jag övertygad om att det är både effektivt och tidsbesparande att använda sig av digitala hjälpmedel.

Det tar tid att skapa nya vanor i undervisningen. Jag har en plan att låta eleverna skriva exit notes i "Socrative" i slutet av varje lektion som det passar (alltså att lektionen har varit sådan att det går att ställa bra frågor till) och jag har "lyckats" en gång. Några gånger har jag inte hunnit och någon gång har jag helt enkelt glömt bort det. Men jag får väl skriva upp det med stora bokstäver på tavlan så att jag inte glömmer! Jag tror att det är jättebra att få syn på elevernas tankar och frågor direkt i anslutning till undervisningen och kunna följa upp och/eller anpassa nästföljande lektion. Det finns massor av metoder och tekniker att använda för att arbeta mer formativt - men som sagt det tar lite tid att ändra på vanor och rutiner ...

Lärloop 3:1

1.       Har modellen hjälpt dig att tänka på något nytt sätt vad gäller bedömning? Ta gärna stöd av filmen på Google+ plattformen där Patrik Hernwall förklarar modellen.

Jag har reflekterat över hur bedömningen kunde sätt annorlunda ut med hjälp av modellen.  Uppgiften var att sätta hitta metaforer som speglade ett tema och sedan hitta bilder som gjorde metaforen rättvisa.  Syftet var att lära sig vad bildspråk är. Så långt allt väl och de flesta eleverna lyckades. Dock var det några elever som missade fokus och istället tog vilka fina citat/ordspråk som helst och letade bilder till dessa. Hur som helst blev det bra diskussioner om hur man använder språk på olika sätt. Det jag bedömde var alltså bara om de hade använt metaforer, om de höll sig till temat och om bilden visade vad metaforen sa.

Så här i efterhand när jag tittar på bedömningsmodellen så går jag bet redan på ”genre”. Ja, vilken genre är det här …? Det hade jag ju inte tänkt på innan jag gjorde uppgiften. Så här i efterhand har ju eleverna skrivit dikter – men det kan jag inte bedöma eftersom det inte var uppgiften.

2.       Vilka generella kvalitéer har du identifierat i elevernas multimodala gestaltningar?

Jag vet inte faktiskt .. men kanske någon annan kan se dessa?

3.       Vilka ämnesspecifika kvalitéer har du identifierat i elevernas multimodala gestaltningar?

Det är tydlig skillnad på de olika filmerna. En del filmer är klart bättre eftersom den eleven har haft en tanke med ordningen av citat/bild. Eller så kanske det bara var tur men i vilket fall som helst blir det en bättre disposition och en helhet när bildernas ordning hänger ihop. Även val av musik och övergångar spelar en roll för hur tittaren uppfattar filmen.

Det tekniska kunnandet spelar naturligtvis en stor roll för slutprodukten. Det var första gången för många (inklusive mig) att använda iMovie. Till exempel har en del elever inte kunnat radbryta text och när de publicerade filmen syns inte början och slut på citaten. Men ska det bedömas? Det tycker ju inte jag men det påverkar slutresultatet väldigt mycket.

4.       Hur skiljer sig din bedömning av dessa gestaltningar från hur du vanligtvis bedömer dina elevers kunskaper?

Min bedömning skiljer sig inte åt, tyvärr (kanske?). Jag tycker det är svårt att ta in mer i bedömningen än det som står i kunskapskraven.  Om man tänker på uppgiften i lärloop 3 skulle jag bättre förutsett resultatet och vi hade kunnat arbeta med disposition och övergångar även i bildspelet. Det är ju en kvalité som ska bedömas i SVE01. Likaså skulle vi haft avsättning för produktionerna – till vem riktar sig dessa bildspel.

Till förra julen gjorde jag instruktionsfilmer i Engelska 5 tillsammans med köksläraren. I dessa produktioner bedömde jag enbart deras engelska och hur väl de behärskade instruktionsgenren. All filmning, ljudsättning, klippning etc fick eleverna klara med hjälp av den utrustning de hade själva. När vi tittade på filmerna sa eleverna också – ”här skulle vi ju klippt på ett annat sätt”, ”här borde vi zoomat in” ”här hör man inte riktigt vad vi säger – men vi hann inte filma om igen” osv.  Kort sagt – det finns inte tid, utrustning eller tillräcklig kompetens, varken hos mig eller eleverna, för att göra det bättre även om man vet hur man vill att slutresultatet ska se ut.

 Huvudsyftet med båda mina ämnen – svenska och engelska – är ju att behärska språket. Och å ena sidan är det ur ett vidgat textbergrepp kanske just i dessa ämnen det passar bra att bedöma multimodala produktioner/gestaltningar. Men å andra sidan måste producerandet samverka med såväl teknisk som estetiskt kunniga lärare. Det ena hänger ju ihop med det andra. Och det låter sig inte så lätt göras på min gymnasieskola i alla fall. 

Nedan är en av instruktionsfilmerna - en jättebra film men med några förbättringsområden. Det var svårt att veta hur mycket deras kreativitet skulle påverka deras omdömen när det inte riktigt finns att utläsa i kunskapskraven.

Reflektion på lärloop 3

Det är övervägande positiva erfarenheter efter arbetet med metaforer och citat. En av de största vinsterna som jag ser det är att alla elever faktiskt satte igång och började arbeta med detsamma. Under varje lektion vi arbetade med detta var det ingen som satt inaktiv eller sysslade med annat. Och det är ju värt hur mycket som helst.

Det blev också många bra diskussioner kring vad som är bildspråk och vad som ska tolkas bokstavligt. Även om ett citat inte är en metafor kan det ju vara skrivet för att väcka känslor hos läsaren. Så även om uppgiften var att hitta metaforer och sedan hitta bilder som beskrev dessa var det flera elever som glömde bort den delen och bara letade fina citat till sitt tema och sedan bilder till dessa. Jag lät dem behålla även de citat som inte var metaforer för då kunde vi diskutera vad som gjorde dessa citat så talande. Och som sagt - nu när alla har visat sina presentationer tror jag faktiskt att alla vet skillnaden och  också har mer kunskap om andra stilfigurer.

Jag tycker bildspelen var en bra form för att se vad och hur eleverna uppfattade sina citat. De presenterade dem dessutom för varandra i smågrupper då fick de tillfälle att utveckla hur de hade tänkt när de valde citat och bild. Alla kunde åtminstone hitta sångtexter som innehåll citat som betydde något och när de då fick sätta bilder till blev det väldigt konkret.

Kanske var det därför en elev i en av klasserna vågade berätta om sin svåra sjukdom med hjälp av sitt bildspel. Bilderna och citatet kunde spegla hennes känslor på ett sätt som "vanlig text" inte hade klarat. Ingen av klasskamraterna visste och jag tror att för alla inblandade blev det en stor lättnad efteråt. Det märks skillnad nu i hur eleven är mer avslappnad och vågar delta i samtal på ett helt annat sätt och klasskamraterna visar stor hänsyn och bjuder in hen i gemenskapen på ett annat sätt.

Vad jag kanske skulle gjort annorlunda till en annan gång är att läsa mer dikter och sångtexter gemensamt och letat metaforer och andra stilfigurer tillsammans. Nu blev det så klart mycket Google även om många också använde häftet de fick av mig. Å andra sidan så kanske detta arbete är en bra ingång till att läsa mer dikter nu när de har en större förståelse för hur man måste tolka texten och försöka se eller känna bilderna som författaren målar upp.

Lärloop 3

Efter ett uppehåll över lärloop 2 gör vi ett nytt försök att hänga på igen.

Jag har precis avslutat ett arbetsområde med mina åk1-elever på HT-programmet som handlade om att arbeta efter den retoriska arbetsprocessen. Fokus under det området var just att arbeta strukturerat och att strukturera sin text. Vi la inte så mycket krut på just språkarbetet just då utan det skulle vi återkomma till i nästa arbetsområde. Och där är vi nu!

Det vi har gjort hittills är att titta på olika stilfigurer i dikter och låttexter. Vi har pratat om vanliga teman och hur de kan gestaltas på olika sätt. Deras uppgift nu är att välja ett tema, t.ex. kärlek, livet, ensamhet eller döden. Sedan ska de hitta metaforer i olika dikter och låttexter som beskriver deras tema. Efter det ska de hitta bilder som återger de metaforer de valt.

Till slut ska de presentera sitt tema genom att sätta ihop sina bilder och citat i en I-movie. Eventuellt hinner någon också sätta musik till sin "film". Filmerna ska sedan presenteras i grupp där de ska kunna berätta hur de har tänkt. Till sin hjälp har den en stödstruktur för hur de ska arbeta med stödord till presentationen.

Jag har arbetat med film tidigare med mina elever men inte på det här sättet. T.ex. har jag låtit elever spela in instruktionsfilmer istället för att skriva en instruktion och jag har även arbetat med att filma elevernas presentationer och ge feed back genom annoteringar i Youtube. Men detta är första året vi har I-pads och jag har ingen stor vana av I-movie men om eleverna och jag hjälps åt så det ska säkert gå bra!

Arbetsområdet stilfigurer anknyter till följande delar av det centrala innehållet i Svenska 1:·        Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande.
·        Grunderna i den retoriska arbetsprocessen (elocutio).
·        Centrala motiv och vanliga stildrag i fiktivt berättande.
Det relaterar till det föregående arbetsområdet muntlig presentation, där vi introducerade den retoriska arbetsprocessen.Före fördjupningsuppgiften om bildspråk har vi gjort övningar som handlar om vad stilfigurer är och hur de används. Målet med arbetsområdet är att eleven ska kunna identifiera stilfigurer och reflektera över hur och varför de används, både i tal och skrift. 

/

//Lotta Skoogh

/